Äxöniä-projektet – upplevelser och att överträffa sig själv i smågrupper för 15–29-åringar

Created 02.06.2026
Äxöniä-projektet – upplevelser och att överträffa sig själv i smågrupper för 15–29-åringar

Primary tabs

Äxöniä-projektet – upplevelser och att överträffa sig själv i smågrupper för 15–29-åringar

Sammanfattning

Inom projektet Äxöniä arbetar man för att minska ungas användning av rusmedel och annat riskbeteende. Inom projektet har en verksamhetsmodell utvecklats för att nå och engagera unga som uppvisar riskbeteenden, såsom användning av rusmedel, aggressivitet, impulsivitet, antisocialt beteende, skolfrånvaro, kriminalitet eller liknande, samt unga som inte har varit delaktiga i eller bundit sig till de tjänster eller verksamheter de behöver. Genom projektet får de unga möjlighet att träna sin förmåga att engagera sig i verksamhet, vilket på sikt kan underlätta deras anknytning till lämpliga stöd- och serviceinsatser. Genom att stärka livshanteringsfärdigheter är målet att förbättra deltagarnas funktionsförmåga och förebygga utanförskap.

Projektet genomför smågruppsverksamhet för unga i åldern 15–29 år. Grupperna delas in i åldersgrupperna 15–17 år och 18–29 år. Verksamheten erbjuder upplevelser, aktiviteter och positiva höjdpunkter ("stjärnstunder"), samtidigt som man för samtal om livshantering och stärker deltagarnas färdigheter inom detta område. Syftet är att erbjuda meningsfulla alternativ, nya erfarenheter och nya handlingsmönster som kan ersätta den spänning och de ”adrenalinkickar” som unga annars kan söka genom rusmedel eller annat riskbeteende.

Verksamheten ger deltagarna möjlighet att utmana sina egna gränser på ett tryggt sätt, utan de negativa konsekvenser som riskbeteende medför. Samtidigt får de uppleva framgång och stärka sin självkänsla genom att överträffa sig själva. Det långsiktiga målet är att minska användningen av rusmedel och annat riskbeteende samt påverka ungas attityder och bidra till att bryta den generationsöverskridande spiralen av utanförskap. Verksamheten har också ett kamratstödjande perspektiv, eftersom aktiviteterna genomförs i grupper där deltagarna är jämförbara utifrån ålder och andra relevanta faktorer.

I slutsatserna från Forsknings- och rehabiliteringsstiftelsens effektutvärdering konstateras att de ungas (15–29 år) förväntningar på gruppverksamheten och deras upplevelser av dess nytta överensstämde väl. De unga upplevde att verksamheten gav betydande stöd för deras välbefinnande, fysiska kondition, delaktighet, sociala relationer och psykiska hälsa. Enligt effektutvärderingen förbättrades särskilt de ungas erfarenheter både som utsatta för våld och som utövare av våld, vilket innebär att såväl upplevt som utövat våld minskade.

Utvärdering

Modellen har ännu inte utvärderats.

Beskrivning av modellen

Vilket problem eller vilken utmaning svarar modellen på?

Bakgrunden till projektet är erfarenheter av att ungas välbefinnande har försämrats inom området för Ylä-Savon SOTE samkommun. Projektets sökande, INTRY, har lång erfarenhet av att arbeta med unga, och de utmaningar och den psykiska ohälsa som många unga upplever märks tydligt i det dagliga arbetet på ungdomsverkstaden och i olika projekt. Många unga har svårt att binda sig till verksamhet, vilket kan bero på missbruksproblem eller psykisk ohälsa. I området finns också unga som varken deltar i någon form av service eller studerar.

Syftet med projektets verksamhet är att erbjuda meningsfulla alternativ, nya upplevelser och nya handlingssätt som kan ersätta de ”adrenalinkickar” som unga annars söker genom exempelvis rusmedel eller annat riskbeteende.

Verksamheten ger unga möjlighet att på ett tryggt sätt testa sina egna gränser utan de negativa konsekvenser som riskbeteende medför. Den erbjuder också upplevelser av att lyckas, vilket stärker självkänslan när den unga överträffar sig själv. På längre sikt är målet att minska användningen av rusmedel och riskbeteende samt att påverka ungas attityder och bidra till att bryta den generationsövergripande spiralen av marginalisering.

Vem behöver modellen och varför? Beskriv målgruppen utifrån deras behov.

Det har konstaterats att en stärkt upplevelse av delaktighet bidrar till ökat välbefinnande hos individen. Genom projektet stärker vi denna upplevelse med hjälp av verksamhet i små grupper.

Projektets målgrupp är unga i åldern 15–29 år som uppvisar riskbeteenden. Vid planeringen av projektet har yrkesverksamma i området intervjuats, bland annat en ungdomsläkare, uppsökande ungdomsarbete, en skolkurator, Ankkuri-teamet, en psykiatrisk sjukskötare med inriktning på missbruksvård, representanter för socialtjänsten samt unga som deltar i ungdomsverkstadens verksamhet.

Vilka mål har satts upp för modellen?

Genom projektet strävar vi efter att identifiera och utveckla metoder som kan systematiseras och användas för att främja ungas välbefinnande och delaktighet.

Med vilka indikatorer eller metoder följs och utvärderas måluppfyllelsen?

Kuntoutussäätiö genomför en effektutvärdering av Äxöniä-projektet genom att samla in respons från deltagarna.

De unga som deltar i verksamheten fyller i en arbets- och funktionsförmågebedömning vid verksamhetens början och slut. Med hjälp av detta kartlägger vi förändringar i deras arbets- och funktionsförmåga.

Vilka är modellens centrala förutsättningar, såsom ledarskap, samarbete med intressenter, expertis och kompetens, personalresurser, lokaler, finansiering och kommunikation?

Verksamhetsmodellen förutsätter tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt ändamålsenliga lokaler i förhållande till antalet klienter och verksamhetens innehåll. Personalen ska ha tillräcklig utbildning och arbetserfarenhet för att kunna bemöta unga som befinner sig i en utmanande livssituation. Samarbete inom olika nätverk främjar hänvisningen av klienter till verksamheten. Genom aktiv marknadsföring når man unga som tillhör målgruppen, antingen direkt eller indirekt.

Vad är modellens kärninnehåll?

Verksamhetsmodellens centrala innehåll:

-Marknadsföring till nätverk, samarbetspartner och målgruppen.

-Deltagarnas hänvisning till verksamheten → introduktion och bedömning av rätt tidpunkt för deltagande → inledning av deltagarskap, kartläggning av livssituationen och fastställande av individuella mål → individuella träffar, inledning av gruppverksamhet och nätverkssamarbete → uppföljning och utvärdering av målen (eventuella utlåtanden till nätverken).

-Gruppverksamhet: inledning, att lära känna varandra, utarbetande av gemensamma regler, planering av tidtabeller och verksamhetens innehåll tillsammans med deltagarna inom ramen för den tillgängliga budgeten. Genomförande av gruppverksamheten och diskussioner kring livshantering i samband med aktiviteterna. Observation av gruppen och individerna → individuella samtal och gruppdiskussioner → avslutning av verksamheten och insamling av respons.

-Uppföljning av verksamhetens resultat och utveckling av verksamheten utifrån den insamlade responsen samt, vid behov, en effektutvärdering genomförd av en extern utvärderare.

Vad förändras i verksamheten, i situationer eller i servicesystemet genom verksamhetsmodellen?

Upplevelsen av delaktighet och engagemang i projektet främjar de ungas fortsatta engagemang i de fortsatta vägar och tjänster som erbjuds inom olika serviceområden.

Verksamheten främjar de ungas välbefinnande. För de unga som deltagit i projektet har det, utifrån deras egna berättelser, insamlad respons och effektutvärderingen, skett positiva förändringar i livssituationen.

De ungas upplevelse av livshantering förbättrades, erfarenheter av våld minskade avsevärt, användningen av både lagliga och olagliga rusmedel minskade och de unga upplevde att de fått stöd för att fortsätta leva drogfritt. Verksamheten stödde drogfrihet och bidrog bland annat till rehabilitering för vissa unga efter användning av olagliga rusmedel.

Bland de studerande unga som deltog i verksamheten förbättrades motivationen för studier och studierna gick framåt.

Vilka är modellens verifierade kortsiktiga resultat och effekter?

Enligt effektutvärderingen var de ungas erfarenheter av deltagandet i gruppverksamheten positiva. De erhållna medelvärdena placerade sig mellan 3,4 och 3,5 på en fyrgradig skala.

De ungas tillfredsställelse med sitt liv, sin hälsa och sin fysiska kondition hade förbättrats under verksamhetens gång. De ungas uppfattning om sin egen funktionsförmåga hade förbättrats avsevärt. Erfarenheterna av att ha varit utsatta för våld och av att ha utsatt andra för våld minskade betydligt.

Vilken är modellens verifierade eller eftersträvade långsiktiga effekt?

Verksamhetsmodellens eftersträvade långsiktiga effekt är att förbättra de ungas välbefinnande och minska riskbeteende. Verksamhetsmodellen stärker de ungas engagemang i de tjänster som erbjuds dem samt främjar deras livshantering och känsla av självförmåga även i den närmaste gemenskapen och i samhället.

Vilka är modellens kostnadseffekter på kort och lång sikt?

Verksamhetsmodellens kostnadseffekter uppstår genom att riskbeteendet minskar, de unga blir mer engagerade i de tjänster som riktas till dem och deras studier framskrider. Tjänsteleverantörernas resurser används mer effektivt och går inte till spillo, vilket gör verksamheten kostnadseffektiv.

Är modellen överförbar till en annan verksamhetsmiljö?
Ja
Beskriv vid behov närmare modellens överförbarhet.

Verksamhetsmodellen kan användas i sin helhet eller till de delar som bäst betjänar deltagarna och tjänsteleverantören.

Vad bör beaktas vid implementering och spridning av modellen?

Vid implementeringen av verksamhetsmodellen bör de tillgängliga resurserna beaktas (lokaler, antal anställda, tidsresurser och ekonomi). Vid införandet är det viktigt att säkerställa deltagarnas delaktighet, särskilt vid planeringen och genomförandet av verksamhetens innehåll. Nätverkssamarbete har en betydande roll när det gäller att hänvisa deltagare till verksamheten.

De unga i målgruppen omfattas ofta redan av olika tjänster, även om deras engagemang i dessa tjänster kan vara svagt. När samarbetet inleds är det bra att tillsammans med den unga kartlägga eventuella andra aktörer som är involverade. På så sätt kan befintlig information och uppställda mål användas av alla berörda aktörer för att tillsammans med den unga främja hens serviceväg och med den ungas samtycke.

Det kan vara utmanande att få unga att knyta an till gruppverksamheten. Metoder som har visat sig stärka engagemanget är personliga meddelanden mellan grupptillfällena, exempelvis positiv respons, påminnelser och frågor om hur den unga mår, gemensamt utarbetade gruppregler, individuella samtal samt nätverkssamarbete (till exempel att följa med den unga till de första träffarna).

Det är viktigt att säkerställa att varje person som deltar i gruppen har möjlighet att framföra egna önskemål gällande gruppens aktiviteter. För att verksamheten ska upplevas som jämlik bör man se till att varje ung persons önskemål beaktas och att åtminstone något av hens önskemål genomförs.

Innehåll som är känt på förhand för grupptillfällena motiverar deltagarna och hjälper dem att förbereda sig inför det kommande. Regelbundna träffar med tydligt innehåll skapar trygghet och struktur i verksamheten, vilket kan minska eventuell oro och underlätta engagemanget.

Det är viktigt att hålla kontakt även om den unga har flera frånvarotillfällen, så att tröskeln för att återvända till gruppen inte blir för hög. En enskild persons upprepade och omotiverade frånvaro kan påverka gruppens verksamhet och gruppdynamik. Vid behov bör man bedöma om tjänsten är rätt anpassad och kommer vid rätt tidpunkt för deltagaren.

Verksamheten bör hållas så öppen som möjligt för unga och nätverk, samtidigt som konfidentialiteten säkerställs. Den ungas ärenden behandlas tillsammans med nätverk endast med den ungas samtycke. Det är önskvärt att den unga deltar själv i nätverksmöten. Om hen inte kan delta ska hen i förväg få information om vilka frågor som behandlas och varför de diskuteras inom nätverket.

Utmanande situationer som uppstår inom gruppen behandlas tillsammans med de berörda personerna. Grupphandledaren behöver ha mod att på ett konstruktivt sätt ta upp även svåra teman, såsom konfliktsituationer mellan deltagarna, eventuell användning av rusmedel under grupptillfällen, barnskyddsanmälningar och utmanande beteende.

Det är viktigt att kunna påvisa verksamhetens effekt för deltagarna, nätverken, finansiären och andra aktörer, bland annat genom delaktighetsindikatorer, Kykyviisari samt andra formulär och verktyg som mäter arbets- och funktionsförmåga.

Bakgrundsinformation

Geografiskt område där modellen har utvecklats (valfritt)
Norra Savolax välfärdsområde
Idensalmi
Kiuruvesi
Sonkajärvi
Vieremä
Organisationer
Iisalmen Nuorison Tuki Ry
Verksamhetsområde
Ennaltaehkäisy & hyvinvoinnin edistäminen
Verksamhetsmiljö
Ungdomsverkstad Iisalmen Nuorison Tuki ry, Iisalmi
Typ av modell
Metod
Utvecklingsskede
Generaliserad
Implementering och spridning
Experimenterad
Finansiär
Euroopan Sosiaalirahasto (ESR)
Säätiöt ja rahastot