Väestön ikääntyminen ja sen myötä tapahtuva väestön ikärakenteen muutos on nousemassa yhteiskunnalliseksi ilmiöksi jo lähivuosina, se on myös pakottanut hyvinvointialueet etsimään uusia ratkaisukeinoja resurssien oikein kohdentamiseksi ja työn tehostamiseksi. Hyvinvointialueiden järjestämisvastuulla olevan kotihoidon näkökulmasta tämä tarkoittaa suurimman palvelunkäyttäjäryhmän lisääntymistä ja samaan aikaan työikäisen hoitohenkilökunnan saatavuuden vaikeutumista. Vakanssien tai henkilöstön lisääminen eivät voi olla ainoita vaihtoehtoja, koska samaan aikaan hoitoalalla kärsitään työvoimapulasta
Kansallinen tavoite on, että iäkäs ihminen pystyisi asumaan omassa kodissaan mahdollisimman pitkään. Kun henkilö tarvitsee hoivaa ja huolenpitoa, hänelle järjestetään palvelut joko kotiin tai kodinomaiseen ympäristöön. Pitkäaikaiseen hoitoon turvaudutaan vasta kun siihen on perustellut syyt, eikä kotihoito onnistu. Koska laitoshoitopaikkoja vähennetään, on kotihoitoa kehitettävä vastaamaan vanhusten tarpeita.
Sosiaali- ja terveysministeriön ja Suomen kuntaliiton Laatusuositus hyvän ikääntymisen turvaamiseksi ja palvelujen parantamiseksi 2020–2023: Tavoitteena ikäystävällinen Suomi julkaisun tavoitteena on mahdollistaa hyvä ikääntyminen sekä laadukkaat ja vaikuttavat palvelut niitä tarvitseville iäkkäille henkilöille. Laatusuositus tukee ikääntyneen väestön toimintakyvyn tukemista ja iäkkäiden sosiaali- ja terveyspalveluista annetun lain (vanhuspalvelulaki 980/2012) toimeenpanoa ja siihen liittyviä uudistuksia ja linjauksia. Laatusuosituksen tavoitteena on mahdollistaa hyvä ikääntyminen sekä laadukkaat ja vaikuttavat palvelut.Tarkoituksena on tarjota mahdollisuus viettää täysipainoista elämää omassa kodissa ja antaa kunkin yksilöllistä tilannetta ja tarpeita vastaavaa tukea ja hoitoa. Iäkkäiden palveluissa teknologiaa voidaan hyödyntää osana asiakkaiden omahoitoa, omaishoitajien tukea sekä henkilös-tön työtehtäviä. Pohjanmaan hyvinvointialue on ottanut digitaaliset palvelut osaksi ikääntyneiden hoitoa ja hyvinvointia.
____________________________________________________________________________________________________
Befolkningens åldrande och den därav följande förändringen av befolkningens åldersstruktur blir ett samhällsfenomen under de närmaste åren, vilket också har tvingat välfärdsområdena att söka efter nya sätt att fördela resurser och förbättra effektiviteten. För hemvården, som är välfärdsområdenas ansvarsområde, innebär detta en ökning av den största gruppen av tjänsteanvändare och samtidigt en minskning av tillgången på vårdpersonal i arbetsför ålder. Att öka antalet tjänster eller personal kan inte vara det enda alternativet, eftersom vårdsektorn samtidigt lider av brist på arbetskraft. Resursbristen är en stor utmaning som tvingar Finlands Välfärdsområden till att skapa nya sätt att arbeta för kunna fördela befintliga resurser på ett jämlikt och fördelaktigt sätt.
Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo i sitt eget hem så länge som möjligt. När en person behöver vård och stöd tillhandahålls tjänsterna antingen i hemmet eller i en hemliknande miljö. Långtidsvård används endast när det finns goda skäl för det och hemvård inte är ett alternativ. I takt med att institutionella vårdplatser minskar måste hemvården utvecklas för att tillgodose de äldres behov.
Social- och hälsovårdsministeriets samt Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett gott åldrande och förbättra tjänsterna 2020-2023: Mot ett åldersvänligt Finland syftar till att möjliggöra ett gott åldrande och tillhandahålla högkvalitativa och effektiva tjänster för behövande äldre personer. Rekommendationen stöder genomförandet av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre (lagen om tjänster för äldre 980/2012) samt reformer och politikområden i anslutning till den. Syftet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande och högkvalitativa och effektiva tjänster. Målet är att göra det möjligt för människor att leva ett fullvärdigt liv i sitt eget hem och att ge stöd och vård som är lämpligt med tanke på deras individuella situation och behov. Teknologi kan användas inom äldreomsorgen som en del av klienternas egenvård, stöd till vårdgivare och personalens arbete. Österbottens välfärdsområde har integrerat digitala tjänster i vården och omsorgen om äldre personer.
Pohjanmaalla kotona asuvien ikäihmisten määrä on pienempi kuin muualla Suomessa keskimäärin ja raskaiden palveluiden piirissä olevien määrä keskiarvoa korkeampi. Tavoitteena on hankkeen avulla siirtää raskaampien palvelujen tarvetta myöhemmäksi ja luoda turvalliset olosuhteet kotona asumiselle. Pohjanmaalla ikääntyneiden kotihoidon ja ympärivuorokautisen hoivan nettokäyttökustannukset (euro/75 vuotta täyttäneet) ovat nousussa ja korkeammat koko maahan verrattuna. Ennaltaehkäisevien palvelujen kehittämiselle on kustannusten hillitsemisenkin kannalta tarvetta.
Kansallisessa ikäohjelmassa esitetään tavoitteena vuoteen 2030, että teknologian, tekoälyn ja robotiikan hyödyntäminen ikäihmisten hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen sekä hoidon tukena on lisääntynyt. Laatusuosituksessa hyvän ikääntymisen turvaamiseksi ja palvelujen parantamiseksi 2020-2023 painotetaan teknologisten ratkaisujen esiin ottamista palvelutarpeen arvioinnin yhteydessä ja toimintaprosessien kehittämistä. Tulevaisuuden iäkkäiden kotona asumista tukevien palvelujen kehittämishankkeen avulla on tarkoitus parantaa alueen kotiin annettavien palvelujen laatua yhtenäistämällä toimintamalleja alueellisiksi, ja ottamalla hyvinvointiteknologiaa mukaan kotona asumisen turvaamiseksi.
Pohjanmaan KATI-hankkeessa luodaan teknologiaa laajasti hyödyntävä toimintamalli ikäihmisten kotona-asumisen tueksi kotihoidon asiakkaille, kun taas tämän haettavan hankkeen taustalla on mahdolistaa teknologiset ratkaisut ennaltaehkäisevästi ikääntyneille, joilla ei ole vielä kotihoidon palveluja. Näin teknologiset ratkaisut ovat joustavasti käytössä jo ennen mahdollista kotihoidon aloitusta. Rajapinta Kati-hankkeen kanssa on huomioitu. Hankkeen kohderyhmänä ovat asiakaat jotka eivät vielä täytä kotihoidon kritereitä mutta tarvitsevat jonkin asteen tukea pärjätäkseen kotona. Tällä tavoin pyritään siirtämään kotihoidon palveluiden piiriin siirtymistä. Pyritään takamaan asiakkaalle mahdollisimman turvallinen kotona pärjääminen teknologisten ratkaisujen avulla. Hyvinvointiteknologisia ratkaisuja hyödyntämällä työnkuormitus tasoittuu ja resurssit riittävät paremmin.
____________________________________________________________________________________________________
Antalet äldre som bor hemma är i genomsnitt mindre i Österbotten än i andra delar av Finland och antalet som behöver tunga tjänster i genomsnitt större. Syftet är att med hjälp av projektet skjuta fram behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt och skapa trygga förhållanden för dem som bor hemma. Nettodriftskostnaderna (euro/75 år fylld) för äldres hemvård och omsorg dygnet runt ökar och är högre jämfört med hela landet. En utveckling av förebyggande tjänster är nödvändig också med tanke på strävan att minska kostnaderna.
Ett mål i det nationella åldersprogrammet fram till år 2030 är att utnyttjandet av teknologi, artificiell intelligens och robotik för främjande av äldres välbefinnande och hälsa och som stöd för vården skall ha ökat. I kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023 läggs fokus på införandet av teknologiska lösningar i samband med bedömningen av servicebehov och på utvecklingen av verksamhetsprocesser. Syftet är att med hjälp av utvecklingsprojektet Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre förbättra kvaliteten på den hemservice som erbjuds i regionen genom att skapa regionalt enhetliga verksamhetsmodeller och utnyttja välfärdsteknologi för att trygga möjligheterna att bo hemma. Teknologiska lösningar har redan införts och tack vare de goda resultat man fått kan de tas i användning i hela Österbotten.
I projektet KATI i Österbotten skapas en verksamhetsmodell för ett starkt utnyttjande av teknologi som stöd för äldre personers boende hemma. Modellen riktar sig till hemvårdens klienter, medan detta projekt handlar om att på ett förebyggande sätt främja teknologiska lösningar för äldre som ännu inte använder hemvårdens tjänster. De teknologiska lösningarna tillämpas således flexibelt redan innan hemvården inleds. Gränssnittet till projektet KATI har beaktats. Projektets målgrupp är kunder som ännu inte uppfyller kriterierna för hemvård men som kan ha behov av någon form av stöd för att klara sig hemma. Målet är att fördröja övergången till hemvårdstjänster. Målet är att se till att klienten är så säker som möjligt hemma genom att använda tekniska lösningar. Användningen av teknologiska lösningar för välbefinnande bidrar till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
Kohderyhmänä asiakkaat, jotka ovat hakeneet kotihoitoa mutta jotka eivät täytä kotihoidon kriteereitä.
Hyvinvointialueella on tarpeen mukaisten tukipalveluiden puuttuessa ollut sopivia asiakkaita jo kotihoidon piirissä, joten hankkeessa on päätetty tehdä tiivistä yhteistyötä kotihoidon kanssa näiden asiakkaiden kartoittamiseksi ja löytämiseksi. Myös palveluohjauksen kanssa tehdään tiivistä yhteistyötä, jotta kotihoidon ulkopuolelle jäävät ikäihmiset pystytään ohjaamaan oikeanlaisiin teknologisten ratkaisujen piiriin.
____________________________________________________________________________________________________
En central målgrupp för projektets interventioner är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster, men som inte uppfyller kriterierna för hemvård.
Inom Välfärdsområdet har regelbundna hemvårdstjänster tidigare lättare beviljats på grund av att lämpliga stödtjänster saknats. Därmed befinner sig en del klienter som kunde höra till projektets målgrupp redan inom hemvården. Inom projektet fattades beslutet att ingå ett nära samarbete med hemvården för att bättre kunna kartlägga och hitta dessa klienter. Ett nära samarbete inleds även med servicehandledning för att direkt kunna styra personer utanför hemvården till en passande teknologisk lösning.