En verksamhetsmodell för gruppverksamhet på distans i samarbete med olika aktörer från tredje sektorn. Gruppverksamheten riktar sig till hemmaboende äldre som inte ännu är i behov av hemvård, men som har svårt att ta sig till fysiska gruppträffar.
Österbottens välfärdsområde är ett geografiskt stort område och på landsbygden finns det inte alltid så bra möjligheter att använda sig av kollektivtrafik. För hemmaboende äldre som inte längre har körtkort eller av någon annan orsak har svårt att ta sig till olika platser behöver det finnas förebyggande verksamhet för att undvika ensamhet och marginalisering.
Antalet äldre som bor hemma är i genomsnitt mindre i Österbotten än i andra delar av Finland och antalet som behöver tunga tjänster i genomsnitt större. Syftet är att med hjälp av projektet skjuta fram behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt och skapa trygga förhållanden för dem som bor hemma. Nettodriftskostnaderna (euro/75 år fylld) för äldres hemvård och omsorg dygnet runt ökar och är högre jämfört med hela landet. En utveckling av förebyggande tjänster är nödvändig också med tanke på strävan att minska kostnaderna.
Ett mål i det nationella åldersprogrammet fram tillår 2030 är att utnyttjandet av teknologi, artificiell intelligens och robotik för främjande av äldres välbefinnande och hälsa och som stöd för vården skall ha ökat. I kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023 läggs fokus på införandet av teknologiska lösningar i samband med bedömningen av servicebehov och på utvecklingen av verksamhetsprocesser. Syftet är att med hjälp av utvecklingsprojektet Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre förbättra kvaliteten på den hemservice som erbjuds i regionen genom att skapa regionalt enhetliga verksamhetsmodeller och utnyttja välfärdsteknologi för att trygga möjligheterna att bo hemma. Teknologiska lösningar har redan införts och tack vare de goda resultat man fått kan de tas i användning i hela Österbotten.
I projektet KATI i Österbotten skapas en verksamhetsmodell för ett starkt utnyttjande av teknologi som stöd för äldre personers boende hemma. Modellen riktar sig till hemvårdens klienter, medan detta projekt handlar om att på ett förebyggande sätt främja teknologiska lösningar för äldre som ännu inte använder hemvårdens tjänster. De teknologiska lösningarna tillämpas således flexibelt redan innan hemvården inleds. Gränssnittet till projektet KATI har beaktats. Projektets målgrupp är kunder som ännu inte uppfyller kriterierna för hemvård men som kan ha behov av någon form av stöd för att klara sig hemma. Målet är att fördröja övergången till hemvårdstjänster. Vi eftersträvar att se till att klienten är så säker som möjligt hemma genom att använda teknologiska lösningar. Användningen av teknologiska lösningar för välbefinnande bidrar till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
För att kunna utnyttja teknologin inom hemvården i en större skala, krävs en attitydförändring både hos personal och hos den äldre befolkningen. Genom att införa vissa teknologiska lösningar i ett tidigt skede, redan innan personerna blir hemvårdens klienter, minskar fördomarna också mot andra teknologier och de blir en naturlig del av vardagen. I TulKoti projektet i Österbottens välfärdsområde försöker vi nå de hemmaboende äldre som inte ännu uppfyller kriterier för hemvård, men som är i behov av t.ex. stödtjänster. För att kunna fördröja behovet av hemvård vill vi skapa olika verksamhetsmodeller där teknologiska lösningar kan bli ett stöd och en hjälp i vardagen samt också bidra till social interaktivitet och delaktighet.
Hur bra de välfärdsteknologiska insatserna fungerar kan utvärderas genom att notera hur mycket teknologi som används under pilotprojektet jämfört med tidigare. Införandet av välfärdsteknologi för att stöda boende hemma för äldre utvärderas genom feedback från klienterna. Klienterna får berätta om sina subjektiva erfarenheter av användningen av teknologi. Enkäterna genomförs i början och slutet av pilottestet. Äldreråden, tredje sektorns aktörer och klientråden deltar i uppföljningen och utvärderingen.
Den svenskspråkiga versionen har lagts in av redaktionen den 14.11.2025 i enlighet med originalmodellens svenskspråkiga innehåll.
Verksamhetsmodellen innebär att hemmaboende äldre som har svårt att ta sig till olika träffar, så som t.ex. dagverksamhet, får möjlighet att delta i gruppverksamhet på distans. Klienten får hem en surfplatta som är låst till Oiva healths (f.d. Video Visit) programvara. Sändningarna som görs produceras av olika aktörer inom tredje sektorn, så som föreningar och frivilliga som hittas via dem och församlingen. Även ett samarbete med kommunens seniorverksamhet inleds. Projektet samarbetar också med yrkeshögskolan Novia. Socionimstuderande får möjlighet att skapa innehåll och hålla sändningar. Sändningarna koordineras av projektets personal. Verksamheten är förebyggande och riktar sig till personer som inte ännu finns i hemvården. Eftersom detta är endast social verksamhet förs det inga anteckningar i något patientdatasystem.
Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo i sitt eget hem så länge som möjligt. När en person behöver vård och stöd tillhandahålls tjänsterna antingen i hemmet eller i en hemliknande miljö. Långtidsvård används endast när det finns goda skäl för det och hemvård inte är ett alternativ. I takt med att institutionella vårdplatser minskar måste hemvården utvecklas för att tillgodose de äldres behov.
Social- och hälsovårdsministeriets samt Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett gott åldrande och förbättra tjänsterna 2020-2023: Mot ett åldersvänligt Finland syftar till att möjliggöra ett gott åldrande och tillhandahålla högkvalitativa och effektiva tjänster för behövande äldre personer. Rekommendationen stöder genomförandet av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012) samt reformer och riktlinjer i anslutning till den. Syftet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande och högkvalitativa och effektiva tjänster. Målet är att göra det möjligt för människor att leva ett fullvärdigt liv i sitt eget hem och att ge stöd och vård som är lämpligt med tanke på deras individuella situation och behov. Teknologi kan användas inom äldreomsorgen som en del av klienternas egenvård, stöd till vårdgivare och personalens arbete. Österbottens välfärdsområde har integrerat digitala tjänster i vården och omsorgen om äldre personer.
En central målgrupp för TulKoti projektets interventioner är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster, men som inte uppfyller kriterierna för hemvård. Målgruppen för just den här piloteringen är äldre personer som inte ännu finns i hemvården och som känner sig ensamma och har svårt att ta sig till t.ex. dagcenter.
Inom välfärdsområdet (tidigare kommunerna) har regelbunda hemvårdstjänster tidigare lättare beviljats på grund av att lämpliga stödtjänster saknats. Därmed befinner sig en del klienter som kunde höra till projektets målgrupp redan inom hemvården. Inom projektet fattades beslutet att ingå ett nära samarbete med hemvården för att bättre kunna kartlägga och hitta dessa klienter. Ett nära samarbete inleds även med servicehandledning för att direkt kunna styra personer utanför hemvården till en passande teknologisk lösning.
Pilotointi alkoi syyskuussa 2023 ja kestää vähintään kolme kuukautta. Ennen käynnistämistä tehtiin yhteistyötä eri kolmannen sektorin toimijoiden ja kunnan kanssa. Yhteistyössä hyvinvointialueen teknisen tukihenkilön kanssa hankitiin tarvittavat laitteet.
________________________________________________________________________________________________________
Piloteringen startade i september 2023 och pågår i minst tre månader. Innan uppstart skapades ett samarbete med olika aktörer inom tredje sektorn och kommunen. I samarbete med välfärdsområdets tekniska stödperson skaffades nödvändig utrustning.
Pilotin suunnitteluvaiheessa huomasimme, että yhdistyksistä ei ole helppoa löytää vapaaehtoisia, jotka ottaisivat tehtäväkseen säännöllisen virtuaaliryhmätoiminnan pitämisen. Järjestimme työpajan, johon kutsuimme paikallisen alueen monien eri yhdistysten edustajia. Harva oli kiinnostunut osallistumaan työpajaan, ja vain muutama halusi lopulta osallistua etäryhmätoimintaan. Olemme myös laatineet tiedotteita, jotka olemme lähettäneet suurimmalle osalle alueen mahdollisista yhdistyksistä, ja kysyneet henkilökohtaisesti useilta kolmannen sektorin toimijoilta, voisivatko he osallistua kokeiluun, mutta vastaus on ollut heikko.
________________________________________________________________________________________________________
I planeringsstadiet av piloteringen märkte vi att det inte är lätt att hitta frivilliga inom föreningar som vill ta på sig att hålla regelbunden virtuell gruppverksamhet. Vi ordnade en workshop till vilken vi bjöd in representanter från många olika föreningar i närområdet. Det var få som var intresserade av att delta i workshopen och bara några enstaka som i slutändan ville vara med och hålla gruppverksamhet på distans. Vi har även skapat infoblad som vi har skickat ut till de flesta tänkbara föreningar i området och även frågat personligen av flera aktörer inom tredje sektorn om de har möjlighet att vara med i piloteringen, men responsen har varit svag.
Den här verksamhetsmodellen har tagits emot väl av deltagarna i piloteringen. Deltagarna är hemmaboende äldre som känner sig ensamma och som har svårt att ta sig till olika platser för att delta i till exempel dagverksamhet eller evenemang som ordnas. Deltagarna uppger att de har tyckt att det är trevligt att få variation i vardagen och att gruppverksamheten på distans har gett dem sällskap och minskad känsla av ensamhet.
Idén med att det är olika aktörer som håller sändningarna är i grunden bra och ger ett varierat innehåll. Samarbetet med yrkeshögskolan har fungerat fint och kan rekommenderas. Det visade sig vara svårt att aktivera olika aktörer inom tredje sektorn, men med de samarbetspartners vi hittade har samarbetet fungerat felfritt.
För att genomföra denna lösning krävs det att det finns en person som koordinerar alla sändningar och håller kontakten med de olika aktörerna inom tredje sektorn. Vår rekommendation är att denna typ av verksamhet organisatoriskt skulle finnas under dagverksamheten.
För att underlätta koordinationen av sändningar skapar vi en kalender där man kan gå in och reservera den sändningstid som passar bäst för en själv. Inom projektet har vi också skaffat den utrustning som behövs samt fört hem surfplattorna till klienterna. Vi har skapat riktlinjer för åtgärder vid händelse av en klients plötsliga sjukdomsattack eller nedsatta allmäntillstånd under sändning.
De olika aktörerna som skapar innehållet till sändningarna kan själva välja ifall de vill hålla en sändning på egen hand eller om de t.ex. vill spela in material som sedan projektpersonalen sänder på de utsatta sändningstiderna.