Den svenskspråkiga versionen har lagts in av redaktionen den 14.11.2025 i enlighet med originalmodellens svenskspråkiga innehåll.
Verksamhetsmodellen innebär att hemmaboende äldre som har svårt att ta sig till olika träffar, så som t.ex. dagverksamhet, får möjlighet att delta i gruppverksamhet på distans. Klienten får hem en surfplatta som är låst till Oiva healths (f.d. Video Visit) programvara. Sändningarna som görs produceras av olika aktörer inom tredje sektorn, så som föreningar och frivilliga som hittas via dem och församlingen. Även ett samarbete med kommunens seniorverksamhet inleds. Projektet samarbetar också med yrkeshögskolan Novia. Socionimstuderande får möjlighet att skapa innehåll och hålla sändningar. Sändningarna koordineras av projektets personal. Verksamheten är förebyggande och riktar sig till personer som inte ännu finns i hemvården. Eftersom detta är endast social verksamhet förs det inga anteckningar i något patientdatasystem.
Modellen har ännu inte utvärderats.
Österbottens välfärdsområde är ett geografiskt stort område och på landsbygden finns det inte alltid så bra möjligheter att använda sig av kollektivtrafik. För hemmaboende äldre som inte längre har körtkort eller av någon annan orsak har svårt att ta sig till olika platser behöver det finnas förebyggande verksamhet för att undvika ensamhet och marginalisering.
Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo i sitt eget hem så länge som möjligt. När en person behöver vård och stöd tillhandahålls tjänsterna antingen i hemmet eller i en hemliknande miljö. Långtidsvård används endast när det finns goda skäl för det och hemvård inte är ett alternativ. I takt med att institutionella vårdplatser minskar måste hemvården utvecklas för att tillgodose de äldres behov.
Social- och hälsovårdsministeriets samt Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett gott åldrande och förbättra tjänsterna 2020-2023: Mot ett åldersvänligt Finland syftar till att möjliggöra ett gott åldrande och tillhandahålla högkvalitativa och effektiva tjänster för behövande äldre personer. Rekommendationen stöder genomförandet av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012) samt reformer och riktlinjer i anslutning till den. Syftet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande och högkvalitativa och effektiva tjänster. Målet är att göra det möjligt för människor att leva ett fullvärdigt liv i sitt eget hem och att ge stöd och vård som är lämpligt med tanke på deras individuella situation och behov. Teknologi kan användas inom äldreomsorgen som en del av klienternas egenvård, stöd till vårdgivare och personalens arbete. Österbottens välfärdsområde har integrerat digitala tjänster i vården och omsorgen om äldre personer.
Antalet äldre som bor hemma är i genomsnitt mindre i Österbotten än i andra delar av Finland och antalet som behöver tunga tjänster i genomsnitt större. Syftet är att med hjälp av projektet skjuta fram behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt och skapa trygga förhållanden för dem som bor hemma. Nettodriftskostnaderna (euro/75 år fylld) för äldres hemvård och omsorg dygnet runt ökar och är högre jämfört med hela landet. En utveckling av förebyggande tjänster är nödvändig också med tanke på strävan att minska kostnaderna.
Ett mål i det nationella åldersprogrammet fram tillår 2030 är att utnyttjandet av teknologi, artificiell intelligens och robotik för främjande av äldres välbefinnande och hälsa och som stöd för vården skall ha ökat. I kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023 läggs fokus på införandet av teknologiska lösningar i samband med bedömningen av servicebehov och på utvecklingen av verksamhetsprocesser. Syftet är att med hjälp av utvecklingsprojektet Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre förbättra kvaliteten på den hemservice som erbjuds i regionen genom att skapa regionalt enhetliga verksamhetsmodeller och utnyttja välfärdsteknologi för att trygga möjligheterna att bo hemma. Teknologiska lösningar har redan införts och tack vare de goda resultat man fått kan de tas i användning i hela Österbotten.
I projektet KATI i Österbotten skapas en verksamhetsmodell för ett starkt utnyttjande av teknologi som stöd för äldre personers boende hemma. Modellen riktar sig till hemvårdens klienter, medan detta projekt handlar om att på ett förebyggande sätt främja teknologiska lösningar för äldre som ännu inte använder hemvårdens tjänster. De teknologiska lösningarna tillämpas således flexibelt redan innan hemvården inleds. Gränssnittet till projektet KATI har beaktats. Projektets målgrupp är kunder som ännu inte uppfyller kriterierna för hemvård men som kan ha behov av någon form av stöd för att klara sig hemma. Målet är att fördröja övergången till hemvårdstjänster. Vi eftersträvar att se till att klienten är så säker som möjligt hemma genom att använda teknologiska lösningar. Användningen av teknologiska lösningar för välbefinnande bidrar till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
En central målgrupp för TulKoti projektets interventioner är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster, men som inte uppfyller kriterierna för hemvård. Målgruppen för just den här piloteringen är äldre personer som inte ännu finns i hemvården och som känner sig ensamma och har svårt att ta sig till t.ex. dagcenter.
Inom välfärdsområdet (tidigare kommunerna) har regelbunda hemvårdstjänster tidigare lättare beviljats på grund av att lämpliga stödtjänster saknats. Därmed befinner sig en del klienter som kunde höra till projektets målgrupp redan inom hemvården. Inom projektet fattades beslutet att ingå ett nära samarbete med hemvården för att bättre kunna kartlägga och hitta dessa klienter. Ett nära samarbete inleds även med servicehandledning för att direkt kunna styra personer utanför hemvården till en passande teknologisk lösning.
Hur bra de välfärdsteknologiska insatserna fungerar kan utvärderas genom att notera hur mycket teknologi som används under pilotprojektet jämfört med tidigare. Införandet av välfärdsteknologi för att stöda boende hemma för äldre utvärderas genom feedback från klienterna. Klienterna får berätta om sina subjektiva erfarenheter av användningen av teknologi. Enkäterna genomförs i början och slutet av pilottestet. Äldreråden, tredje sektorns aktörer och klientråden deltar i uppföljningen och utvärderingen.
För att genomföra denna lösning krävs det att det finns en person som koordinerar alla sändningar och håller kontakten med de olika aktörerna inom tredje sektorn. Vår rekommendation är att denna typ av verksamhet organisatoriskt skulle finnas under dagverksamheten.
För att underlätta koordinationen av sändningar skapar vi en kalender där man kan gå in och reservera den sändningstid som passar bäst för en själv. Inom projektet har vi också skaffat den utrustning som behövs samt fört hem surfplattorna till klienterna. Vi har skapat riktlinjer för åtgärder vid händelse av en klients plötsliga sjukdomsattack eller nedsatta allmäntillstånd under sändning.
De olika aktörerna som skapar innehållet till sändningarna kan själva välja ifall de vill hålla en sändning på egen hand eller om de t.ex. vill spela in material som sedan projektpersonalen sänder på de utsatta sändningstiderna.
Den svenskspråkiga versionen har lagts in av redaktionen den 14.11.2025 i enlighet med originalmodellens svenskspråkiga innehåll.
Verksamhetsmodellen innebär att hemmaboende äldre som har svårt att ta sig till olika träffar, så som t.ex. dagverksamhet, får möjlighet att delta i gruppverksamhet på distans. Klienten får hem en surfplatta som är låst till Oiva healths (f.d. Video Visit) programvara. Sändningarna som görs produceras av olika aktörer inom tredje sektorn, så som föreningar och frivilliga som hittas via dem och församlingen. Även ett samarbete med kommunens seniorverksamhet inleds. Projektet samarbetar också med yrkeshögskolan Novia. Socionimstuderande får möjlighet att skapa innehåll och hålla sändningar. Sändningarna koordineras av projektets personal. Verksamheten är förebyggande och riktar sig till personer som inte ännu finns i hemvården. Eftersom detta är endast social verksamhet förs det inga anteckningar i något patientdatasystem.
Den här verksamhetsmodellen har tagits emot väl av deltagarna i piloteringen. Deltagarna är hemmaboende äldre som känner sig ensamma och som har svårt att ta sig till olika platser för att delta i till exempel dagverksamhet eller evenemang som ordnas. Deltagarna uppger att de har tyckt att det är trevligt att få variation i vardagen och att gruppverksamheten på distans har gett dem sällskap och minskad känsla av ensamhet.
Idén med att det är olika aktörer som håller sändningarna är i grunden bra och ger ett varierat innehåll. Samarbetet med yrkeshögskolan har fungerat fint och kan rekommenderas. Det visade sig vara svårt att aktivera olika aktörer inom tredje sektorn, men med de samarbetspartners vi hittade har samarbetet fungerat felfritt.
Oiva Healths program är lättanvänt och kräver inga större tekniska kunskaper av den som håller sändningen. Det går att ställa in så att surfplattorna som finns hemma hos deltagarna svarar av sig själva (anslutningen öppnas automatiskt) och i så fall krävs inga åtgärder av deltagarna. Man kan också ställa in så att deltagarna anmäler sig bara till de sessioner de är intresserade av att delta i och om deltagarna önskar kan man ställa in att anslutningen inte öppnas automatisk utan de trycker på "svara" när man ringer upp dem.
Det kan behövas lite olika utrustning beroende på vad man vill skapa för program. Om man bara vill sitta och samtala med deltagarna räcker det bra med datorns inbygda webkamera och ett headset. Men redan om man vill t.ex. hålla gymnastik med deltagarna krävs det en bättre webkamera så att man syns ordentligt då man sitter eller står en bit ifrån datorn.