Vilket problem eller vilken utmaning svarar modellen på?
Verksamhetsmodellen svarar på behovet av att stärka chefers kompetens att tidigt identifiera, ta upp och hantera riskbruk, skadligt bruk och beroende i arbetslivet. Många chefer känner osäkerhet kring sin roll, sina lagstadgade skyldigheter och vilka verksamhetssätt som bör användas när det finns oro för en medarbetares arbetsförmåga eller arbetsprestation.
Målet med modellen är att öka kunskapen, skapa mer enhetliga arbetssätt och stärka det förebyggande arbetet på arbetsplatserna. Samtidigt stöds medarbetarnas arbetsförmåga, välbefinnande och trygghet, och de negativa konsekvenserna av rusmedelsrelaterade problem i arbetsgemenskapen kan minskas. Ur ett samhälleligt perspektiv främjar modellen längre arbetskarriärer, bevarad arbetsförmåga och tidigt stöd innan problemen eskalerar.
Vem behöver modellen och varför? Beskriv målgruppen utifrån deras behov.
Den primära målgruppen för verksamhetsmodellen är chefer och personer i ledande ställning inom olika organisationer.
Behovet av verksamhetsmodellen grundar sig på att chefer ofta är de första som uppmärksammar förändringar i en persons arbetsförmåga, studieförmåga, hälsa, välbefinnande eller beteende. Rusmedelsbruk och beroenden kan påverka såväl individens funktionsförmåga som arbets- och studiesituation, men många chefer upplever osäkerhet kring hur dessa frågor ska identifieras, tas upp och hanteras på ett konstruktivt sätt.
Målgruppen behöver kunskap om rusmedel och beroenden, förståelse för tidiga varningssignaler samt konkreta verktyg för att föra samtal, bemöta svåra situationer och hänvisa personer vidare till lämpligt stöd och ändamålsenliga tjänster. Det finns också ett behov av enhetliga arbetssätt som stärker det förebyggande arbetet och gör det lättare att agera konsekvent och jämlikt i olika situationer.
Den indirekta målgruppen är anställda, studerande och andra medlemmar i olika gemenskaper. Genom att stärka chefernas kompetens och beredskap främjar verksamhetsmodellen tidig identifiering, tidigt stöd och hänvisning till hjälp, vilket bidrar till ökat välbefinnande, bättre arbets- och funktionsförmåga samt minskade skadeverkningar av rusmedelsbruk och beroenden.
Målet är att stärka chefernas förmåga att främja välbefinnande, förebygga problem och skapa trygga arbets- och studiegemenskaper där oro fångas upp i ett tidigt skede och stöd kan erbjudas i rätt tid, på så sätt sänks även stigmatiseringen kring detta ämne.
Vilka mål har satts upp för modellen?
Målet med verksamhetsmodellen är att stärka arbetsplatsers beredskap att förebygga skador relaterade till alkohol, droger och penningspelande samt att stödja medarbetarnas arbetsförmåga, välbefinnande och trygghet. Genom modellen ökas kunskapen om rusmedelsrelaterade skadeverkningar, arbetssätten förtydligas och kompetensen i tidig identifiering och att ta upp oro stärks i arbetsgemenskapen.
Verksamhetsmodellens centrala mål är att:
- öka chefers och medarbetares kunskap om rusmedelsbruk, beroenden och deras påverkan på arbetsförmåga och arbetsgemenskap
- stärka kännedomen om arbetsplatsens rusmedelsprogram samt förståelsen för roller och ansvar
- främja en arbetsplatskultur som förebygger rusmedelsrelaterade skador
- förbättra förmågan att identifiera tidiga tecken på riskbruk, skadligt bruk och beroende
- sänka tröskeln för att på ett konstruktivt och respektfullt sätt ta upp oro
- minska stigmatiseringen kring rusmedel och beroenden i arbetsgemenskapen
- stärka ett psykologiskt tryggt och omtänksamt arbetsklimat
- stödja att medarbetare i rätt tid hänvisas till företagshälsovård och andra stödinsatser
- öka chefers kompetens att stödja en medarbetare under vårdprocessen och vid återgång i arbete
- främja bibehållen arbetsförmåga, kvarstannande i arbete och en lyckad återgång till arbetslivet.
Det långsiktiga målet är att minska de skador som orsakas av rusmedel och beroenden på arbetsplatser, stärka arbetsvälbefinnandet samt skapa en trygg, öppen och välmående arbetsgemenskap där det är möjligt att söka hjälp utan rädsla för stigmatisering.
Med vilka indikatorer eller metoder följs och utvärderas måluppfyllelsen?
Måluppfyllelsen kan följas och utvärderas genom utbildningsplattformens statistik, deltagarfeedback och självskattningar av lärande. Exempel på indikatorer är antal genomförda utbildningar, andel deltagare som slutfört samtliga moduler, resultat på kunskapstest samt deltagarnas bedömning av hur utbildningen har stärkt deras kompetens.
Utvärderingen kan även omfatta deltagarnas upplevelse av ökad kunskap om arbetsplatsens rusmedelsprogram, lagstiftning, tidig identifiering, att ta upp oro samt stöd vid vårdhänvisning och återgång i arbete. På längre sikt kan verksamhetsmodellen följas upp genom att kartlägga chefers upplevda handlingsberedskap och arbetsplatsens förmåga att hantera rusmedelsrelaterade situationer på ett enhetligt och förebyggande sätt.
Vilka är modellens centrala förutsättningar, såsom ledarskap, samarbete med intressenter, expertis och kompetens, personalresurser, lokaler, finansiering och kommunikation?
Verksamhetsmodellen förutsätter tillgång till en digital lärmiljö där utbildningen kan genomföras oberoende av tid och plats. Centrala förutsättningar är ledningens stöd och engagemang, så att utbildningen integreras i arbetsplatsens kompetensutveckling och förebyggande arbetsmiljöarbete.
Modellen bygger på aktuell lagstiftning, evidensbaserad kunskap och multiprofessionell expertis inom rusmedelsarbete, företagshälsovård och arbetsledning. Samarbete mellan välfärdsområden, kommuner, företagshälsovård och andra relevanta aktörer stärker utbildningens kvalitet och aktualitet.
Genomförandet kräver begränsade personal- och lokalresurser eftersom utbildningen är digital. Resurser behövs främst för utveckling, uppdatering, administration och kommunikation av utbildningsinnehållet. För att modellen ska få genomslag behövs också aktiv information till chefer och arbetsplatser samt lätt tillgång till utbildningen och dess stödmaterial.
