The problem or challenge the model addresses
Eftersom befolkningsstrukturen håller på att förändras så att de äldres antal blir fler och bristen på vårdpersonal är ett faktum, behövs det förändringar inom hemvården och de stödtjänster som erbjuds till hemmaboende äldre. Inom Österbottens välfärdsområde vill man satsa på att ha en välmående befolkning. De äldres näringsintag behöver tryggas även om man inte har möjlighet att på samma sätt som tidigare fortsätta med måltidstjänster i den form som de varit pga att de kräver stora omkostnader och personalresurser.
The target group and their needs
Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo i sitt eget hem så länge som möjligt. När en person behöver vård och stöd tillhandahålls tjänsterna antingen i hemmet eller i en hemliknande miljö. Långtidsvård används endast när det finns goda skäl för det och hemvård inte är ett alternativ. I takt med att institutionella vårdplatser minskar måste hemvården utvecklas för att tillgodose de äldres behov.
Social- och hälsovårdsministeriets samt Kommunförbundets kvalitetsrekommendation för att trygga ett gott åldrande och förbättra tjänsterna 2020-2023: Mot ett åldersvänligt Finland syftar till att möjliggöra ett gott åldrande och tillhandahålla högkvalitativa och effektiva tjänster för behövande äldre personer. Rekommendationen stöder genomförandet av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre (lagen om tjänster för äldre 980/2012) samt reformer och politikområden i anslutning till den. Syftet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande och högkvalitativa och effektiva tjänster. Målet är att göra det möjligt för människor att leva ett fullvärdigt liv i sitt eget hem och att ge stöd och vård som är lämpligt med tanke på deras individuella situation och behov. Teknologi kan användas inom äldreomsorgen som en del av klienternas egenvård, stöd till vårdgivare och personalens arbete. Österbottens välfärdsområde har integrerat digitala tjänster i vården och omsorgen om äldre personer.
Antalet äldre som bor hemma är i genomsnitt mindre i Österbotten än i andra delar av Finland och antalet som behöver tunga tjänster i genomsnitt större. Syftet är att med hjälp av projektet skjuta fram behovet av tyngre tjänster till en senare tidpunkt och skapa trygga förhållanden för dem som bor hemma. Nettodriftskostnaderna (euro/75 år fylld) för äldres hemvård och omsorg dygnet runt ökar och är högre jämfört med hela landet. En utveckling av förebyggande tjänster är nödvändig också med tanke på strävan att minska kostnaderna.
Ett mål i det nationella åldersprogrammet fram till år 2030 är att utnyttjandet av teknologi, artificiell intelligens och robotik för främjande av äldres välbefinnande och hälsa och som stöd för vården skall ha ökat. I kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023 läggs fokus på införandet av teknologiska lösningar i samband med bedömningen av servicebehov och på utvecklingen av verksamhetsprocesser. Syftet är att med hjälp av utvecklingsprojektet Framtidens tjänster som stöder boende hemma för äldre förbättra kvaliteten på den hemservice som erbjuds i regionen genom att skapa regionalt enhetliga verksamhetsmodeller och utnyttja välfärdsteknologi för att trygga möjligheterna att bo hemma. Teknologiska lösningar har redan införts och tack vare de goda resultat man fått kan de tas i användning i hela Österbotten.
I projektet KATI i Österbotten skapas en verksamhetsmodell för ett starkt utnyttjande av teknologi som stöd för äldre personers boende hemma. Modellen riktar sig till hemvårdens klienter, medan detta projekt handlar om att på ett förebyggande sätt främja teknologiska lösningar för äldre som ännu inte använder hemvårdens tjänster. De teknologiska lösningarna tillämpas således flexibelt redan innan hemvården inleds. Gränssnittet till projektet KATI har beaktats. Projektets målgrupp är kunder som ännu inte uppfyller kriterierna för hemvård men som kan ha behov av någon form av stöd för att klara sig hemma. Målet är att fördröja övergången till hemvårdstjänster. Målet är att se till att klienten är så säker som möjligt hemma genom att använda tekniska lösningar. Användningen av teknologiska lösningar för välbefinnande bidrar till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
En central målgrupp för projektets interventioner är hemmaboende äldre som ansökt om hemvårdstjänster, men som inte uppfyller kriterierna för hemvård.
Inom Välfärdsområdet har regelbundna hemvårdstjänster tidigare lättare beviljats på grund av att lämpliga stödtjänster saknats. Därmed befinner sig en del klienter som kunde höra till projektets målgrupp redan inom hemvården. Inom projektet fattades beslutet att ingå ett nära samarbete med hemvården för att bättre kunna kartlägga och hitta dessa klienter. Ett nära samarbete inleds även med servicehandledning för att direkt kunna styra personer utanför hemvården till en passande teknologisk lösning.
The objectives set for the model
Projektet strävar efter att förbättra äldre personers digitala kompetens och dess användning för att främja funktionsförmåga, hälsa och välbefinnande.
Utformning och implementering av en verksamhetsmodell för ett klientorienterat utnyttjande av teknologiska lösningar för hemmaboende som inte beviljats hemvårdstjänster.
1. Effekten på längre sikt kommer att bli en förändring av behovet av tyngre tjänster för äldre människor, eftersom det blir möjligt att bo hemma längre med hjälp av tekniska hjälpmedel.
2. Rätt fördelning av hemvårdsresurser kommer att bidra till att balansera arbetsbelastningen och förbättra resursernas tillräcklighet.
Indicators and methods for monitoring and evaluating the achievement of objectives
Hur bra de välfärdsteknologiska insatserna fungerar kan utvärderas genom att notera hur mycket teknologi som används under pilotprojektet jämfört med tidigare. Införandet av välfärdsteknologi för att stöda boende hemma för äldre utvärderas genom feedback från klienterna. Klienterna får berätta om sina subjektiva erfarenheter av användningen av teknologi. Vid utnyttjande av verktyg för att förbättra/upprätthålla funktionsförmågan kan man vid behov använda mätare som bedömer funktionsförmågan. Enkäterna genomförs i början och slutet av pilottestet. Äldreråden, tredje sektorns aktörer och klientråden deltar i uppföljningen och utvärderingen.
The key requirements for implementation of the model
Den här formen av måltidsservice passar inte för alla äldre. Vi skapade en checklista med "kriterier" för att kunna bedöma om kunden är lämplig som deltagare i piloteringen. Bland de kunder som först var med i piloteringen fanns flera sådana som av olika orsker inte hade förmågan att själv göra beställningen på vilka matportioner hen ville ha nästa gång. Då behövde antingen hemvårdens personal eller projektarbetarna hjälpa till med matbeställningen. För att en lösning som denna skall vara kostnadseffektiv och fungera bra behöver den rikta sig till klienter som har sådana fysiska och kognitiva förmågor att de klarar av att använda sig av denna lösning.
Om denna verksamhetsmodell skall kunna delvis ersätta den traditionella matservicen krävs ett beslut från välfärdsområdet att man börjar använda denna lösning och erbjuda den som en stödtjänst parallellt med traditionell matservice. Om allt fungerar som det skall och kundunderlaget är lämpligt för denna typ av matservice kommer resurser inom hemvården, som annars har använts till matutdelning, att frigöras till andra uppgifter.
